Att prata om religion

   Jag hade en intressant diskussion med en av mina vänner härom dagen, och vi diskuterade hur kristna och ateister argumenterar för sina åsikter. Vi diskuterade bland annat hur ateister har tendensen (även om alla inte gör det) att använda sig av enskilda bibelord för att uttrycka sig kritiskt om Bibeln. Ett citat som ofta används, är att man i Bibeln säger att homosexuella ska stenas till döds eller att en kvinna som blivit våldtagen kan säljas till våldtäktsmannen av sin far, och sedan tvingas gifta sig med våldtäktsmannen.
   Vi kom fram till att ateister inte borde använda sig av de här argumenten. Bibeln skrevs för så länge sedan, att hela världssynen var annorlunda. Till exempel, så var det inte bara kristna som uppmuntrade till att homosexuella skulle stenas, även kristna och andra grupper kunde bli stenade. Kvinnors rättigheter hade också en helt annorlunda betydelse.
   Samtidigt, har de som är ateister förstås rätt till en åsikt, men vi borde alla argumentera på ett sätt som inte använder gamla värderingar eller ologiska slutsatser. Ateister borde inte heller förolämpa kristna när de argumenterar, eftersom religionen är ett mycket känsligt ämne, som ligger väldigt nära hjärtat.
   När det gäller att argumentera om och diskutera religion, gäller det att försöka vara så öppen och accepterande som möjligt, och försöka att inte ta saker som är felformulerade som en förolämpning. Alla har rätt till sin egen åsikt, så försök respektera den när du ska diskutera med någon, och tänk inte bara på din egen. (Det gäller inte bara när du pratar om religion med någon, utan när du pratar om precis allt!)
   Därför är jag väldigt tacksam över mina vänner. Om ni inte vet det, så består min umgängeskrets av kristna, agnostiker och ateister, och jag är så glad över att jag kan diskutera religion med dem alla utan att någon blir förolämpad.
   Att vara öppensinnad och accepterande mot andra är en fantastisk egenskap, och jag önskar att jag kunde vara ännu bättre på det än jag redan försöker vara.